augusti 11

Kärt återseende

Vi har nu varit tysta en vecka och det är faktiskt husses fel! Utan förvarning var han försvunnen när vi kom hem från nattpatrullen förra fredagen. Vi tänkte inte så mycket på det då, men det visade sig att han inte kom tillbaka förrän i går eftermiddag.

Gissa om vi saknat husse! Många dumma tankar har farit genom huvudet… tänk om han inte tänkte komma tillbaka alls. Inget mera gos eller några skogspromenader. *ryser*

Så det var med lättnad som vi hörde husses röst. Givetvis jamade jag till honom att komma till mig NU, och det gjorde han. De andra 2beningarna fick stå kvar och husse tassade till mig och lyfte upp mig och gav mig en kram så jag knappt fick någon luft. :-)

Och jag buffade och buffade… gör ALDRIG om det jamade jag.

Även Måns hörde husse och kom hem efter någon minut och blev också söndergosad.

När husse väl tassade in luktade vi noga på hans väskor, men inte en misse hade varit där. Så husse hade inte vänstertassat!

Under veckan hur Sigges matte och husse sett till att vi fått mat. Själv lät jag henne gosa med mig en gång, men Måns var inte så modig. Och det märktes, för Måns släppte inte husse ur fokus på hela kvällen. Han hoppade upp i husses famn när han satt framför datorn, och till och med när husse låg i soffan och tittade på handboll tassade han till husse.

Vi höll oss nära huset hela kvällen, för att ha koll på att husse inte smet igen.

När husse vaknade i dag låg vi båda och sov i sängen. Och i hallen hade vi givit husse en välkommen hem present. :-)

På tal om jaktbyten hittade husse en fjäderkotlett UNDER hallmattan när han kom hem. Hur den hade kommit dit vill vi inte jama, men Sigges husse och matte hade missat den.

I fall någon undrar var husse var, kan vi bara jama att detta var hans vy under veckan.

Nu ska vi gosa vidare. Hörs i morgon!

 

 

Här kan du dela om du vill.